Idag blir det surströmming hos mamma, kommer blir hur gott som helst!
Annars så har jag ingenting bestämt för dagen, det blir nog en lugn dag som det brukar vara.

Snart kommer min lilla prins och det är verkligen efterlängtat. Jag har nått stadiet då jag inte gruvar mig speciellt för förlossningen utan känner mer att den dagen får gärna komma så snart det bara går.
Lilleman rör sig mer än vad han gjort tidigare nu och jag hoppas att det är det sista rycket innan han kommer.
Jag längtar så fruktansvärt efter att få hålla honom, och nu är det snart dags. Jag är nervös men ändå så lugn.
En helt ny liten pojke ska komma till den stora världen, en helt ny person som jag ska lära känna och som ska lära känna mig. Egentligen så känner jag honom inte, men samtidigt så är jag den som känner honom bäst av alla. Jag vet vilka låtar han blir lugn av, jag vet vilken mat han rör sig mer av och jag vet hur han reagerar på vissa personers röster. Jag vet så mycket om honom samtidigt som jag inte vet något alls.
Men det jag vet till hundra procent är att han är min pojke och jag kommer alltid vara hans mamma. Jag kommer kämpa för honom mer än vad jag någonsin kämpat, och jag kommer göra det utan att tveka.

Idag har jag haft en mindre bra dag. Jag har mått illa, haft ont i magen och får inte behålla maten.
Men jag förhoppningsvis är det bättre imorgon.

Funderar på att gå på ica och köpa nått gott, även om jag inte får behålla det i magen så är det gott att äta. Men vi får se om jag finner orken.
Annars blir det att sätta på en film och bara mysa med magen ikväll.

Nu har jag en plan om att gå och sova, om lilleman tillåter det.
Idag har jag tvättat, gjort ärenden med personalen och varit över till mamma. Det räcker gott och väl för en dag känns det som.

Imorgon kanske Mr X kommer hit, hoppas hoppas. Jag saknar honom.

Jag är sämst på att skriva i bloggen, men jag kommer nog ha mer att skriva om när lilleman har kommit. Men som jag säger varje gång, jag ska försöka skärpa till mig!

Nu har jag äntligen hittat min usb-sladd till mobilen så nu kommer bilden på barnvagnen upp.

Igår var jag och fikade med Mr X och hans mor. Det var riktigt trevligt!
Innan så var jag riktigt nervös eftersom jag inte hade träffat hans mamma tidigare, men det visade sig att jag hade varit nervös i onödan. Vi fikade, pratade och hade jättetrevligt. Kändes riktigt bra.

Idag så fyller min kära storebror Jonathan 23 år. Så jag väntar på att pappa Kent ska sluta jobba, fara hem och rasta hundarna och komma tillbaka till stan så att vi kan fira Jonte.
Annars så har dagen varit riktigt lugn framför datorn med film och mat.
Har även legat och pratat med lilleman i magen som jag tror börja bli less och vill komma ut snart. Han är rätt slö just nu, vilket kan bero på att han hade ett misstänkt joggingpass inatt. Och energin kommer helt klart från hans pappas sida, det finns ingen annan förklaring.

Men nu ska jag se Nightwatch och jag får hoppas att den är bra.

Vad jag inte har berättat eftersom jag inte har skrivit på en evighet är att jag väntar en liten pojke!
Jag har inte skrivit på länge för att det finns så mycket känslor och tankar som inte går att förklara. En helt ny värld har öppnat sig för mig och jag välkomnar den med öppna armar.

Och snart är det dags för min lilla prins att komma ut till den stora världen. Det känns skrämmande men ändå så oerhört efterlängtat.
Sålänge han är i magen så kan jag skydda honom från det grymma som finns omkring oss, men när han väl kommer så vill jag visa honom allt det vackra som finns i världen.

Jag vill få pussa och krama honom. Jag vill få bli den där jobbiga mamman som aldrig vill att han ska växa upp samtidigt som jag vill att han ska lära sig stå på egna ben.
Jag vill se hans första steg, höra hans första ord, få se när han är kär för första gången. Ja, jag vill ha allt det där, och det kommer jag att få.

Det är inte alls länge kvar nu, inte ens 2 månader.
Jag känner hur han växer i magen, hur han rör på sig trots att utrymmet blir bara mindre och mindre. Jag kan känna när han har hicka, vilket han har väldigt ofta.
Det kan vara väldigt irriterande i vissa stunder, men det är min lilla älskling som är därinne och han får vara hur jobbig som helst för det är min son. Min lilla prins som lever och dricker fostervatten tills han får hicka.
Jag är lyckligt lottad!

Nu har jag inte bloggat på en väldigt lång tid känns det som, så det kanske är dags att blogga ibland iaf.
Dock så har jag ingen aning om vad jag ska skriva riktigt.

Idag skulle jag träffa Sassa men hon var inte på mötesplatsen, så jag funderar vars kvinnan har tagit vägen. Jag får se om hon hör av sig eller om vi ska ses en annan dag. Tanken var att hon skulle få komma och titta på min lägenhet.
Trots att jag bott här typ en månad så har inte alls många varit här. Det kan dock bero på att jag nästan aldrig bjuder hit folk.
Jag tycker det är så jobbigt om man helt plötsligt känner för att vara ensam och så ska man skicka ut dom som är och hälsar på, då är det bättre att hälsa på andra ist så man kan fara när man känner för det. Det kanske låter konsigt att göra så, men jag blir lätt less på att umgås med folk och uppskattar verkligen tiden jag har för mig själv.

Igår var jag hos barnmorskan med mamma och vi mätte magen och lyssnade på hjärtljuden. Det kändes bra att ha med sig mamma faktiskt, hon är extremt stöttande på sitt sätt och jag är glad att hon ville följa med.
Plus att jag har en skitsöt barnmorska också. Tre pratande kvinnor kan inte sluta dåligt.
Sen så lagade jag även spagetti och köttfärsås för första gången igår. Självklart så hade jag mamma här och hjälpte mig, annars hade det nog slutat i katastrof. Men det vart hur gott som helst och jag frös in matlådor så att jag har till nästa gång jag är sugen på spagetti och köttfärsås.

Nu ska jag se ett avsnitt Charmed tror jag. Ska nog även koka nått ägg, rosta nån macka och dricka en stor kopp te.

Ikväll kommer D och Liquid för att umgås på nyårsafton med mig. Känns konstigt att inte kunna dricka, men det är helt klart värt det.
Idag inleds även inleds även vecka 26 i graviditeten. Snart är det dags! Om 3 månader och 7 dagar är jag beräknad, men det känns som att det är bara nån vecka kvar. Tiden går så fruktansvärt fort.
Känner även att jag måste börja planera saker och ting, just för att jag är en person som vill att allt ska vara så planerat som det bara går.

Men nu måste jag ringa och väcka D så att han inte missar bussen och sen blir det att försöka hitta några sköna kläder jag kan ha ikväll. Det blir nog mjukisdressen jag fick av pappa Anders i julklapp.

Har inte orkat blogga nu under flytten. Får se hur det blir framåt om jag finner orken, annars blir det en bloggtorka ett tag fram.

Detta dygn har varit alldeles för händelserikt för mig. Dock är det inget jag kan skriva om.

Nu hoppas jag att kvällen blir lugn och att jag bara kan få slappna av. Lillen vaknade till rejält för nån timme sen, vilket fick mig på bättre tankar. Även om det kan vara jobbigt när lillen sparkar så är det världens mest underbara känsla. Varje gång får jag bekräftelse om att han/hon är verklig, att detta är verklighet. Jag längtar tills min lilla älskling kommer och blir en större del i både mitt och i Mr X:s liv.

Gud vad jag saknar Mr X!
Men det är smällar man får ta. Det är rätt mysigt att ha nån att sakna faktiskt. Och jag har faktiskt fått vara med honom ett tag idag, men jag får bara inte nog. Jag har börjat bli så kelsjuk så det är inte sant, lite jobbigt är det tyvärr.

Har just sett klart Toy story 3 och ska nog göra mig klar för att sova.

Jag har en rädsla som aldrig verka vilja försvinna.
Rädslan att förlora det jag äntligen lyckats bygga upp.

Jag är van att förlora det jag har, men denna gång skulle jag inte klara det. Nu finns det för mycket viktiga saker, personer och känslor som är inblandat. Jag är påväg att skapa mig en familj, ett nytt liv och så mycket mer.
Att jag lyckats såhär bra på så pass kort tid är ett under, och för en gångs skull värdesätter jag det jag har i mitt liv. Tur nog så har jag ett bra stöd runt om mig, men samtidigt så måste jag ta hand om migsjälv.

För många känslor är igång och tankarna går på högvarv. I vanliga fall så brukar jag bara stänga av så att jag inte behöver bry mig om vad jag känner eller tänker, men nu är läget helt annars. Jag måste ta tag i det som händer inom mig så att det inte slår tillbaka senare.
Livet är svårt när man inte är van att behöva bry sig.

Efter filmen så kom Mr X förbi ett tag, vilket var välbehövligt. Hans närhet ger mig lugn och trygghet.

Nu ska jag nog plocka fram hinken så jag slipper springa till toan varje gång magen vrider sig och se om det är något bra på tv. Ska även försöka plocka undan lite så att det inte är kaos när mamma kommer förbi imorrn med flyttkartongerna.

Nu är jag nästan klar med allt till lägenheten. Det är några tavelramar som saknas, men annars är jag klar. Känns helt underbart att snart få ställa allt på sin rätta plats och inte mitt på golvet.
Kommer dock sakna att ha så nära in till stan, men ändå så vill jag bo just utanför.

Har nästan även köpt alla julklappar färdigt. Jag hade köpt två julklappar som blev helt fel, men tur nog så kan jag ge dom till nån annan som har bättre användning för dom.
Nu ska jag slå in de nyköpta julklapparna.

Hittade två bilder på internet som jag bestämde mig för att rita av och sätta på julklapparna.
Blev faktiskt rätt nöjd för att inte ha ritat på flera månader.
Ser dock väldigt utsmetat ut på bilderna.